Markus mor, konstintresserad och aktiv i måleri och skulptur, var van att beskåda tingen i omvärlden ur ett annorlunda perspektiv.
– Titta på det där trädet. Berätta för mig vad du ser, sa modern.
– Löv, en stam och några grenar, sa Markus, ett vanligt träd.
– Ja, ser du skuggorna, mellanrummen och det som finns bakom trädet?
Vadå? Nu har det väl brutit ut något allvarligt i hjärnan….. tänkte Markus. Men han höll kvar blicken på trädet och fokuserade på skuggorna. Han blev överraskad när perspektivet ändrade sig, alldeles av sig själv.
Det var som att han såg med mer än själva ögonen. Han riktade sin uppmärksamhet till det som strömmade genom ögonen. Skillnaden mellan upplevelse och uppfattning blev påtaglig.

Hemkomna efter promenaden frågade modern om Markus ville vara med på ett experiment.
– Tja varför inte sa Markus. Vad gäller det?
– Det är på samma tema som det där med trädet. Jag vill att du skall måla av en tavla vi har här hemma.
– Asså, jag är ingen bra förfalskare. Markus kom inte längre innan modern avbröt honom.
– Gör nu som jag säger, sa hon medan hon plockade fram penslar, färger och målarduk. Hon ställde tavlan som skulle målas av uppochner framför honom.
– Måla av den, uppifrån och ner.
– Det hade varit lättare om jag hade den rättvänd så jag kunde se vad den föreställer, sa Markus.
– Var inte för säker på det du, sa modern. Måla på bara.
Efter att ha ansträngt sig för att se motivet och vad tavlan föreställde gav han upp och satte igång och måla. När resultatet var klart vände han tavlan och även sitt eget verk för att jämföra.
– Riktigt skapligt om jag får säga det själv, sa Markus.
– Ja garanterat mer likt än om du hade sett vad tavlan föreställde och försökt måla av den utifrån din uppfattning av vad det var.
– Så om jag vet vad det är eller föreställer, så blir det sämre när jag skall avbilda det än om jag inte vet vad det är?
– Ja, så är det faktiskt.
– Coolt. Men varför är det så då?
– Om du skall måla av ett träd som du ser i naturen så har du alltid en uppfattning om hur ett träd ser ut. Då kommer du att försöka få det du målar att likna din uppfattning om hur ett träd skall se ut. Därför är det viktigt att se det som finns att se, som jag ville visa dig när vi var ute och gick i förmiddags.
– Men gäller det allt?
– Vad menar du ”allt”?
– Ja till exempel om jag berättar om en kompis hur han är och så. Menar du då att han inte är sån, utan jag liksom beskriver mer hur en sån ”typ” som han är, är?
– Ja.
– Men hur kan det komma sig?
– Har du tänkt på att dom flesta människor nästan aldrig pratar om sina upplevelser utan pratar mest om vad dom tycker om det dom varit med om, sett och hört?
– Mmm, kanske.
– Så man får egentligen aldrig veta vad dom varit med om utan bara vad dom tyckte om det dom varit med om. Samma sak gäller när människor pratar om sig själva och andra människor. Människor berättar mest vad de tycker om sig själva och andra. Och det betyder att människor har fokus på det man tycker om saker och ting och utgår mest ifrån det i stället för att beskriva det som faktiskt är. Trots att iakttagelsen kommer först. Det är en av hemligheterna när man har med andra människor att göra. Det är skillnad på hur folk tycker att man är och hur man faktiskt är. Och vi gör samma sak när det gäller oss själva. Vår självuppfattning är baserad på vad vi har hört om oss och vilka slutsatser vi dragit av det. Fast det inte känns så. Då kan det bli knepigt på insidan.
Nu hade Markus tröttnat på psykologin och frågade därför om modern hade någon smörgås eller något annat att äta.
Och det hade hon.