Låt oss först definiera vad en konflikt är. Konflikter är inte osämja. Det något annat. Konflikt kommer av latinets ”conflictus” som betyder sammanstötning. Och det är just vad det är. En sammanstötning av olika ståndpunkter som inte är förenliga.

Konflikter i en relation är alltid påfrestande. Särskilt dom vi försöker att undvika eller inte låtsas om eller gå runt. Dom växer och upptar mer och mer av vår energi.

Alla konflikter kan man inte undvika. Men en del kan man ta sig igenom. När vi kommit igenom har vi vädrat ut våra ståndpunkter och ibland räcker det att säga sin mening, för att man skall komma vidare. Särskilt om den andre lyssant och förstått vad jag menat.
Men de konflikter vi fastnar i är de mest destruktiva. När vi fastnat, stannar livet upp och energin går åt att parera den andre, slicka sina sår, ruva på hämnd etc. I fastkörda konflikter finns alltid ett visst mått av kränkning. Därav hämndlystnad.
En fastlåst konflikt är som en ouppklarad skilsmässa. Den drabbar omgivningen. Omgivningen hamnar i lojalitetskonflikt – vem är dum och vem är snäll? Uppgörelsen om mitt och ditt hindrar båda parter från att gå vidare i livet. Om det finns barn med så rasar deras värld samman då de tvingas in i en lojalitetskonflikt som dom inte har valt och aldrig skall utsättas för.

Varför låser sig då konflikten?
Alla låsta konflikter vilar på tre stöttepelare.
Den första handlar om självrättfärdighet. Man vill ha rätt. Jag har rätt och du har fel. Man har reducerat verkligheten och förenklat den till två sanningar. Trätan om vem som har rätt och vem som har fel har inget slut och ingen vinnare. Bara förlorare.
Det som är rätt är möjligtvis rätt för mig men behöver inte vara rätt för någon annan. Tyvärr finns det många människor som hellre har rätt än mår bra.

Den andra stöttepelaren handlar om otydlighet. Jag menar inte det jag säger. Ironi, kritik och förnedrande skämt är sådant som gör att konflikten cementeras. Varje människa som kritiseras reagerar med att försvara sig. Man kommer alltså inge vart. Om någon fäller ironiska kommentarer så blir jag arg, förvirrad eller ledsen och mina känslor fördunklar förnuftet.
Den tredje stöttepelaren handlar om att man isolerar sig. Man lägger sig i skyttegraven och sticker upp enbart för att ge igen och puckla på den andre. Man får aldrig kontakt. Man gömmer sig skyttevärnet. Ingen konflikt löses upp utan kontakt.

Vill man ta sig ur detta destruktiva läge finns det tre frågor man skall ställa sig själv.

Frågor som handlar om vad som är det viktigaste i konflikten:
Vill jag ha rätt?
Är jag tillräckligt tydlig?
Vill jag ha kontakt?

Kanske behöver vi vapenvila för att ta reda på hur vi ställer oss till dessa frågor. Ingen konflikt kan lösas i samma sinnesstämning som den uppstod.


Fler aspekter på konflikter finns i arkivet under rubrikerna:
Var kommer alla grälen ifrån?
Häftiga reaktioner.