Att en relation växer innebär att man får nya dimensioner, att partnerna vårdar sin egen utveckling som människor, lär sig nya saker om sig själva, för med sig nya intryck in i relationen etc. Motsatsen till slentrian alltså.
Vårt största hinder för tillväxt sitter i oss själva.
Hur många av oss ägnar en stund varje dag åt att fundera över hur jag skall göra vardagssaker annorlunda, bara för att se vad som händer? Jämför det med hur mycket vi önskar att saker och ting var annorlunda, känner oss drabbade, tänker på andras fel och brister etc.

Kanske är vi bara lata. Orkar inte ta tag i oss själva utan hoppas på att det skall ordna sig, någon annan skall fixa det eller att det snart går över.

Om vi är lata så är vi ännu mer vanestyrda. Omkring 80 –90 procent av det vi tänker, gör och hur vi reagerar är vanestyrt. Vanorna definierar det som är normalt för oss och ger oss en känsla av igenkännande och trygghet. Sällan brukar vi fråga oss om vi gillar det vi tänker, gör och hur vi reagerar. Vi viftar bort det med ”jag brukar göra så”. Och så är det inte mer med den saken.
Till slut ramlar allt över oss och vi känner oss drabbade av tristess, elände och eller nedstämdhet. Att vi själva skulle vara orsaken till vårt eget elände är för de flesta otänkbart. Vi ger oss hellre ut på jakt efter en syndabock. Chefen, grannen eller vår livspartner. Tanken är att: om bara hon/han var mer (mindre, bättre på att, gladare, uppmärksam, …..) så skulle ... och då skulle jag ha det bättre, må bättre etc. Känns tankarna igen?

Kanske är det så att själva strävandets elände är så hemtamt att vi inte vet av något annat och blotta tanken på att vara utan det är värre. Många av oss tror till och med att vägen är målet.
Först när man är tillräckligt trött på att ha det som man har det är det dags att göra något. Röra om lite i grytan. Pröva en ny väg.

Då skall man ta det lugnt. Ett litet steg i taget. Att ändra på allt är inte att rekommendera. Skilja sig, byta bostad, köpa nytt kök, etc. drar bara uppmärksamheten från det som det egentligen handlar om och som behöver utvecklas, nämligen du själv.

Börja experimentera. Gör en lista på de saker ni brukar göra och är vana vid. Ändra sen på små saker. Till exempel:
Om du alltid bestämt vad ni skall ha till middag, låt någon annan bestämma.
Om ni alltid brukar träffa vänner på lördagar, sitt hemma istället.
Om ni aldrig brukar gå på teater, köp teaterbiljetter snarast.
Om ni alltid tittar på tv på kvällarna, gå på en promenad istället.

Det som krävs är ett öppet sinne, uppmärksamhet på sig själv och sina reaktioner samt en dos skärpning.