
Ack och ve, fy och usch...
Jämmer, klagan, gnäll och knot.
Klaga är en sak men att faktiskt komma till den punkt då man tar tag i eländet är en annan.
Hör du någon säga “jag är så trött på det här”, då är det dags att tänka efter en stund. Är det här det allmänna gnället, ett sätt att lätta på trycket eller närmar man sig den punkt då det är dags att göra någonting åt saken?
Det är svårt att stå ut med sig själv eller sin partner om man är en gnällspik eller om partnern allt som oftast klagar på tillvaron.
Men som de anpassliga varelser vi är så kan vi ju ganska snart ge upp och stå ut med den gnället. Men det gröper ur ett hål i oss. Otillfredsställelsen nöter och nöter.
När är det då dags att ta sig samman, göra något åt det, ta tag i sitt liv, sin relation eller sin tillvaro?
Det är svårt att ändra på saker innan man är färdig med dom. Viljan att ta tag i saken måste vara starkare än motståndet mot att agera. Man måste komma till den punkten där man helt enkelt är tillräckligt trött på saken, för att kunna agera. Först då är saken mogen. Det är dags att göra något.
Det går lättare och fortare att komma till den punkten om man är vaken och vill titta på sitt liv. Ställa sig på sidan av för en stund och reflektera över tillvaron. Kanske är det viktigast att göra det just när karriären är i full gång eller när tunnelseendet är fixerat vid målet.
När man stannar upp så låter man saker och ting hinna ifatt. Kanske just därför har många av oss ett visst motstånd till att ta sig samman och göra något så onyttigt som att reflektera över tillvaron. Kanske lättare att uthärda?
En skrämmande tanke som kan komma upp kan ju vara: om jag inte håller på med det här vad skulle jag då göra?
Och hur vet jag att jag vill ha det som jag har det?
Det är sådana tankar som kan kullkasta många illusioner. Eller få en att tro att man inte kan fortsätta med det man gör.
Men syftet med att stanna upp för en stund är att skaffa sig perspektiv, kolla sina motiv och vila en stund från det vanliga. Möjligheten finns ju att man fortsätter med det man gör, fast utifrån andra motiv.
Och då försvinner nog gnället och klagan av sig självt.
Så i stället för att låta gnäll och klagan gröpa ur själen kan man använda det som en signal till att stanna upp för en stund och kolla läget.
Publicerad 2009-09-21 av Robert Seton med internt id 150.
Artikeln är okommenterad.
Artikeln är okommenterad.