
NEJ. Och åter NEJ.
SVAR PÅ FRÅGOR 1
Flera frågor handlar om att man i paret ofta säger nej till varandra, utan någon tydlig och för den andre begriplig förklaring.
När man träffas och fattar tycke för varandra så bejakar man gärna förslag på vad man skall göra tillsammans och vad den ena vill göra själv. Det är helt naturligt eftersom man gillar den andre mer eller mindre utan förbehåll.
Efter ett tag börjar se den andres later och olater. I en ibland god anda kan man säga åt den andre att skärpa sig och plocka upp sina strumpor efter sig, klippa näshåren eller inte använda den där parfymen. Vad det nu kan vara. Och visst, parterna lovar att skärpa sig. Men glömmer sig lika ofta som förut. Önskningarna och utlovade förbättringarna ökar och övergår så småninging om till irritationsmoment.
Vad som pågår är ett ömsesidigt renoveringsförsök av den andre. Så att han/hon skall passa mig bättre och jag slipper bli så irriterad på honom/henne. Men snart nog upptäcker man att renoveringsarbetet fungerar dåligt. Även om man sällan är beredd att ge upp det helt.
Det vore bättre om du….
Varför kan du aldrig….
Kan du inte pröva den här i stället….?
Sådana repliker kännetecknar att man fortfarande vill renovera – ändra lite på den andre så att han/hon skall passa mig bättre och jag slapp irritera mig och han/hon själv skulle må bättre etc. etc. Massor av argument för att allt skulle bli bättre om bara du gjorde så här bla bla bla…..
Till slut kommer man till en punkt där man ger upp renoveringsarbetet. Och bitterhet och uppgivenheten tar sig yttryck i att säga nej till den andre. Till hans/hennes förslag, önskningar och viljeyttringar. Man lägger hinder i vägen för den andre att få som den vill och att utvecklas.
Följden blir att båda känner sig inlåsta och kontrollerade. Och att säga nej är att skaffa sig kontroll över den andre. Särskilt om han/hon finner sig i det.
På det här viset går man i vägen för varandra och relationen riskerar att fastna i ett dödläge och slentrianen tar över och lägger sin trista filt över förhållandet.
Det hela grundar sig alltså i att man inte accepterar den andre såsom hon/han är och att man glömt en av de viktigaste orsakerna till att vara ihop – att stödja varandras utveckling.
––––––––––––––––––––––––––––––––
Ställ frågor du också!
Klicka här: fraga@relationssajten.se
Efter ett tag börjar se den andres later och olater. I en ibland god anda kan man säga åt den andre att skärpa sig och plocka upp sina strumpor efter sig, klippa näshåren eller inte använda den där parfymen. Vad det nu kan vara. Och visst, parterna lovar att skärpa sig. Men glömmer sig lika ofta som förut. Önskningarna och utlovade förbättringarna ökar och övergår så småninging om till irritationsmoment.
Vad som pågår är ett ömsesidigt renoveringsförsök av den andre. Så att han/hon skall passa mig bättre och jag slipper bli så irriterad på honom/henne. Men snart nog upptäcker man att renoveringsarbetet fungerar dåligt. Även om man sällan är beredd att ge upp det helt.
Det vore bättre om du….
Varför kan du aldrig….
Kan du inte pröva den här i stället….?
Sådana repliker kännetecknar att man fortfarande vill renovera – ändra lite på den andre så att han/hon skall passa mig bättre och jag slapp irritera mig och han/hon själv skulle må bättre etc. etc. Massor av argument för att allt skulle bli bättre om bara du gjorde så här bla bla bla…..
Till slut kommer man till en punkt där man ger upp renoveringsarbetet. Och bitterhet och uppgivenheten tar sig yttryck i att säga nej till den andre. Till hans/hennes förslag, önskningar och viljeyttringar. Man lägger hinder i vägen för den andre att få som den vill och att utvecklas.
Följden blir att båda känner sig inlåsta och kontrollerade. Och att säga nej är att skaffa sig kontroll över den andre. Särskilt om han/hon finner sig i det.
På det här viset går man i vägen för varandra och relationen riskerar att fastna i ett dödläge och slentrianen tar över och lägger sin trista filt över förhållandet.
Det hela grundar sig alltså i att man inte accepterar den andre såsom hon/han är och att man glömt en av de viktigaste orsakerna till att vara ihop – att stödja varandras utveckling.
––––––––––––––––––––––––––––––––
Ställ frågor du också!
Klicka här: fraga@relationssajten.se
Publicerad 2011-01-17 av Robert Seton med internt id 207.
Artikeln är okommenterad.
Artikeln är okommenterad.