Med hjälp av att stanna i kroppen, vara observant på kroppssensationer kan man hålla sig kvar i "nuet". Men det kräver ett aktivt fokus, alltså en intellektuell ansträngning, en disciplin.

Vi går vidare till nästa fas: att följa med i det som sker. Vara fullständigt med. Vare sig det är kroppssensationer, minnen som kommer upp, ljud som kommer utifrån, tankar som rör sig i huvudet etc.
Vi är utrustade med en egenskap som är alldeles förträfflig att
utnyttja till detta. Som vi alltid har tillgång till.
Vår uppmärksamhet.
Den kan vi styra över även om vi sällan medvetet utnyttjar det.

Uppmärksamheten är viljestyrd och kräver närvaro. Man kan säga att uppmärksamhet och närvaro hör ihop. Det ena kan inte vara utan det andra.
Uppmärksamheten fungerar som ljusstrålen på en ficklampa. Man kan rikta den vart man vill och se vad som finns där. Man kan också följa något som rör sig i mörkret.

Uppmärksamhet är inte samma sak som vaksamhet.
Uppmärksamhet är rofyllt och kräver att intellektet sätts i vila.
Vaksamhet är ett beredskapsläge. Alla system är påkopplade och på högvarv. Ett läge som många ständigt befinner sig i.

Veckans träning:
Sätt dig ner under tio minuter, blunda, tag ett par djupa andetag och stanna kvar med din uppmärksamhet i vad den än riktas mot, följ med vart den tar vägen. Gör absolut ingenting annat.
Om du märker att du fångas av tankar så kolla om du fortfarande andas.

Gör denna övning varje dag denna vecka.